fredag 31 augusti 2018

Balanserad kost - mindre tricks, mera flexibilitet

I vår bransch blir det mycket prat om mat, kost och ätande. Vi strävar efter att ha koll på trender i matväg. Ibland känns det som att människor önskar att vi skulle rekommendera någon helt ny fantastisk diet, men det gör vi inte. Det regelbundna och mångsidiga ätandet håller i sig som en trygg grundrekommendation, som ändå kan innehålla många personliga nyanser.




Rekommendationen att man skall äta regelbundet har en stark koppling till välfungerande ämnesomsättning. När kroppen får tillräckligt mat tillräckligt ofta, har kroppen möjlighet att hålla igång alla de viktiga funktioner som krävs. Gisela van Der Ster beskriver i sin bok Mattillåtet:

"Alla de processer som hela tiden pågår i kroppens samtliga celler och organ, 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året kallas för basalmetabolism. Basalmetabolismen kräver bränsle - som vi förstås får från maten - för att celler och organ ska fungera normalt. / Kroppen ersätter utslitna celler, ser till att tillväxt och läkning fungerar, bryter ner mat och utsöndrar slaggprodukter, producerar enzymer, hormoner och urin, reparerar muskler och får dem att arbeta." 




Om kroppen inte får tillräckligt med regelbunden energi, blir kroppen tvungen att köra ner ämnesomsättningen och prioritera de viktigaste funktionerna i kroppen. Det kan leda till en lång rad mer eller mindre obehagliga symptom.

Grunden är alltså regelbundenhet och mångsidighet. Följande nivå är balans och flexibilitet. Även den mest hälsosamma kosten blir ohälsosam om den börjar begränsa vardagen till den punkt att man börjar må dåligt. Om man får dåligt samvete när man äter något utanför den så kallade hälsosamma kosten, betyder det att flexibiliteten inte får plats. Balans innebär att man kan ta hand om sin kropp med mat och motion men samtidigt ge det spelrum kroppen och livet behöver.

Fundera lite på hur ditt ätande är i förhållande till regelbundenhet, mångsidighet, balans och flexibilitet. Har du redan hittat en välfungerande helhet? Om inte, är det något vi gärna hjälper med. Livslust-projektet erbjuder tre kostnadsfria besök till unga och unga vuxna. Besöken erbjuds med låg tröskel, så man är välkommen att komma och fundera tillsammans utan diagnoser eller remisser. Ta kontakt om du känner för det!

tisdag 7 augusti 2018

Skolans korridorer kallar!




Det är den tiden på året igen när många mindre och större elever skall damma av ryggsäcken och styra stegen mot skolan. Det kan väcka en lång rad olika känslor att gå till skolan igen, positivt och negativt.

För en del kan det kännas som att stressnivån stiger. Här är vår text om prestationskrav aktuell igen. Det skadar inte att påminna dig, kära läsare, som känner stress över dina skolprestationer att varken du eller dina vitsord behöver vara perfekt. Om du vet att du har tendens att stressa är det extra viktigt att medvetet ordna avkoppling som motvikt. Du är viktig och bra oavsett vilka siffror du har på ditt betyg!




För många är det roligt att komma till skolan och se sina kompisar dagligen igen. Men det är viktigt att komma ihåg att det finns flera som inte får denna upplevelse av glatt återseende, många som känner sig ensamma och utanför. Det är många som blir mobbade och har svårt att vara i skolan. Det är viktigt att man inte vittnar mobbning i all tystnad utan att man ser till att en vuxen i skolan är medveten om situationen. Och om du är den  som blir mobbad - bli inte ensam!

Vi önskar att ni elever har ett bra skolår! Vi önskar att ni tar väl hand om er själva, men också om varandra. Vi hoppas året är lärorikt, bjuder på nya upplevelser och samhörighetskänslor.

<3: Ira&Julia

torsdag 5 juli 2018

Sommar, sol och en semesterdikt

Året var långt,
i hjärnan är det lite trångt.
Vila är nödvändigt,
när man ångar på ständigt.
Sol, glass och sandiga tår,
nu samlar vi på det så vi orkar till vår.
Vi önskar er alla en trevlig sommar! <3








måndag 25 juni 2018

När ångesten tar över - några tips om självhjälp

Det trycker i bröstkorgen, lite som någon skulle sitta på den. Det pirrar i kroppen, men inte på ett bra sätt. Hjärtat bultar. Det känns svårt att slappna av. Man sitter där med en massa tankar och allt det som kroppen säger. Man har lust att fly, men kan inte fly från sig själv. 




Ångest är något vi alla periodvis upplever i livet. Vårdguiden beskriver ångest såhär: "Ångest är en stark oro eller rädsla som tydligt känns i kroppen. Det är obehagligt men inte farligt att ha ångest."

Samtidigt som ångest kännetecknas av vissa drag och sensationer är ångesten en individuell upplevelse och kan kännas lite olika. Ibland kan det hända att man inte vet att det man känner är ångest, trots att man vet att något inte är som det skall.




En vanlig reaktion till ångest är att man vill fly. Sopa under mattan, försöka glömma, dölja, och bara fylla sin vardag med så mycket av något annat att man inte är tvungen att handskas med ångesten. Men om grundorsaken förblir obearbetad är det svårt att bli av med ångesten genom att undvika känna den. Det är viktigt att vid behov tala med någon om känslorna, om ångesten och varifrån den kommer. Dock finns det olika aktiviteter och övningar man kan använda sig av när man känner ångest, som hjälper en klara av de svåra stunderna.





Ett simpelt råd som det alltid är bra att börja med är att fokusera en stund på andningen. När vi känner ångest blir andningen ofta ytlig. Genom att använda t.ex. 3 minuter på att andas djupt in, och ut, hjälper vi kroppen varva ner lite och samtidigt förankrar vi oss i stunden. Andningsövningarna går bra att koppla ihop med mindfulnessövningar. Stresscoachen har många färdiga övningar här.




Ofta är det bra att göra något konkret för att få lite paus i ångesten. Det handlar inte om att försöka dölja känslorna, utan om att förankra sig i stunden med lämplig mängd aktivitet. Det gäller att hitta aktiviteter som fungerar för en själv. Exempel på aktiviteter man kan göra är något kreativt som t.ex. måla, rita, sjunga eller spela spel, lösa korsord eller sudoku, gå på en promenad i frisk luft, yoga, tala med en vän eller titta på en bra film eller serie.

Om ångesten förekommer ofta och om det känns som att man inte kan hantera den är det mycket viktigt att söka hjälp. Hjälp finns att få hos oss, men också via t.ex. skolhälsovårdare, kurator, Krisjouren för unga, Folkhälsan och hälsocentralen. Vår rådgivningstelefon är öppen vardagar kl 9-16 och unga och unga vuxna har tillgång till 3 kostnadsfria besök. Bli inte ensam!

torsdag 31 maj 2018

3 stora tack! - kampanjavslutning



2 månader har förflutit sedan 3 snälla ord-kampanjen startade. Som många processer är, har också denna process varit lärorik och tankeväckande. Allt gick inte som planerat inklusive lite besvikelse och något som blev ännu bättre än planerat.

Genast då vi startade kampanjen skrev vi naturligtvis våra egna 3 snälla ord/meningar och det var intressant att inse att det inte är en helt lätt uppgift för oss heller. Därför har vi under kampanjens gång uppmuntrat alla, oberoende kön eller ålder, att göra sin egen övning. Det är ingen skada av att göra den, men det kan vara en viktig utmaning och påminnelse.

Under alla föreläsningar som har skett inom kampanjtiden har vi bett eleverna skriva upp/tänka ut sina egna 3 snälla ord. Efter övningen har vi bett eleverna räcka upp handen för att markera hur svår man tycker uppgiften är. Nästan varenda en gång var det flest uppräckta händer för dom som tyckte att uppgiften är svår. Det väckte tudelade känslor hos oss. Det fick oss att känna att kampanjens tema är viktigt och att det behövs men samtidigt kändes det fel att så många har så svårt att känna igen sina positiva sidor och berömma sig själv. Men som sagt, vi vet själva att det inte är en lätt uppgift.

Vi är glada att vi genomförde kampanjen (som Ira hittade på en kväll i duschen :D ) och vi ser fram emot nya kampanjer någon gång i framtiden. 3 stora tack till våra samarbetspartners som deltog, till våra arbetskamrater som hejade och deltog och alla fina elever som deltog. Tack! <3






måndag 23 april 2018

Kroppspositivismens budskap

Vi som i skolor talar mycket om medians, och nuförtiden speciellt sociala medians, effekter på vår kroppsbild och självbild har känt oss rätt nöjda då vi har lagt märke till kroppspositivismens framskridande. Temat väcker dock kritik, har vi noterat, och många anser att det finns vissa problem med rörelsen.




Vad är kroppspositivism? Wikipedia beskriver termen på följande sätt: "Kroppspositivism (eng. "body positivism", även "Body Image movement" eller "Body Activism") är en bred rörelse som hävdar människors rätt till sin kropp och uppmuntrar individens uppfattning att vara nöjd med sin kropp som den är."

Kroppspositivismen sprids efter en lång tid av förespråkande av självdisciplin, oändliga diskussioner om bantningsmetoder och evigt framhävande av den smala kroppsformen. Vi vänjer oss vid att se olika storlekars och formers kroppar i median. Istället för att man alltid presenteras med en möjlighet till negativt jämförande om man har tendens till det, har man allt mer möjligheter att hitta inspiration till acceptans.

På sociala median har rörelsen blivit allt mer synlig under året som gått. Delvis genom att allt fler vågar ta t.ex. bikinibilder oavsett form och storlek och delvis genom att många har valt att lägga fram "äkta" bilder som motvikt till noggrant planerade och poserade bilder. Syftet är att påminna alla oss tittare om hur lätt det är att ge en viss bild av sig själv och sitt liv vare sig det gäller vardag eller fest, ätande eller tränande, vikt eller utseende.

Kritiken då? Det vanligaste argumentet som ifrågasätter kroppspositivism är att det inte är sunt att förespråka övervikt, utan att man skall sikta på viktnedgång om man har övervikt och inte nöja sig med situationen som den är. Ja hälsan är viktig, onekligen. Men på en grund av självhat är det svårt att bygga något positivt på. Har vi inte alla rätt att vara, synas och tycka om oss som vi är? Man stöter ofta på tanken om att man antingen är smal och lycklig eller har övervikt och är olycklig. Kanske det är dags att vidga ut det lite? Enligt forskning är det inte heller endast personer med övervikt som har problem med kroppsmissnöje.

Inom Livslust-projektet är ett av våra föreläsningsteman hur man kan bli vän med kroppen och via en positiv kroppsbild också påverka självbilden positivt. Vi tänker och tror att det är mycket viktigt att man är sin egen vän och tar hand om sin fysiska hälsa, men också sin psykiska hälsa. Så många går omkring med en konstant tanke om att man borde ändra på sitt utseende så man kunde vara nöjd, så andra kunde vara nöjda. Ur vår synvinkel kommer kroppspositivismen som en värdefull påminnelse om att man inte behöver ändra på sitt utseende för att vara tillräckligt bra, för att duga och för att vara värdefull.



onsdag 4 april 2018

3 snälla ord - en kampanj för alla!



När man arbetar inom ätstörningsvården och den förebyggande verksamheten kan man stöta på olika sorters fenomen. Ibland är det något tillfälligt, som en trendig diet många vill följa. Ibland är det något vi stöter på gång på gång.

Något vi har reagerat på i större utsträckning är hur vanligt det är både bland unga och vuxna att man har svårt att känna igen sina positiva sidor och styrkor. Negativa sidor och utmaningar kan man däremot ofta räkna upp fler än en. 3 snälla ord-kampanjen är vårt försök att uppmuntra unga och unga vuxna (och äldre också!) att ta vara på sina goda sidor.

Så vad gör man helt konkret för att delta? Skriv upp minst 3 snälla ord, eller meningar, som beskriver dig. Om du vill delta inom sociala median kan du tagga kampanjen #3snällaord i samband med en bild av din lista på Instagram. Om övningen är utmanande är det ett klart tecken på att du behöver mer övning, så repetera!  <3

Kampanjtiden är april-maj 2018.