torstai 5. heinäkuuta 2018

Sommar, sol och en semesterdikt

Året var långt,
i hjärnan är det lite trångt.
Vila är nödvändigt,
när man ångar på ständigt.
Sol, glass och sandiga tår,
nu samlar vi på det så vi orkar till vår.
Vi önskar er alla en trevlig sommar! <3








maanantai 25. kesäkuuta 2018

När ångesten tar över - några tips om självhjälp

Det trycker i bröstkorgen, lite som någon skulle sitta på den. Det pirrar i kroppen, men inte på ett bra sätt. Hjärtat bultar. Det känns svårt att slappna av. Man sitter där med en massa tankar och allt det som kroppen säger. Man har lust att fly, men kan inte fly från sig själv. 




Ångest är något vi alla periodvis upplever i livet. Vårdguiden beskriver ångest såhär: "Ångest är en stark oro eller rädsla som tydligt känns i kroppen. Det är obehagligt men inte farligt att ha ångest."

Samtidigt som ångest kännetecknas av vissa drag och sensationer är ångesten en individuell upplevelse och kan kännas lite olika. Ibland kan det hända att man inte vet att det man känner är ångest, trots att man vet att något inte är som det skall.




En vanlig reaktion till ångest är att man vill fly. Sopa under mattan, försöka glömma, dölja, och bara fylla sin vardag med så mycket av något annat att man inte är tvungen att handskas med ångesten. Men om grundorsaken förblir obearbetad är det svårt att bli av med ångesten genom att undvika känna den. Det är viktigt att vid behov tala med någon om känslorna, om ångesten och varifrån den kommer. Dock finns det olika aktiviteter och övningar man kan använda sig av när man känner ångest, som hjälper en klara av de svåra stunderna.





Ett simpelt råd som det alltid är bra att börja med är att fokusera en stund på andningen. När vi känner ångest blir andningen ofta ytlig. Genom att använda t.ex. 3 minuter på att andas djupt in, och ut, hjälper vi kroppen varva ner lite och samtidigt förankrar vi oss i stunden. Andningsövningarna går bra att koppla ihop med mindfulnessövningar. Stresscoachen har många färdiga övningar här.




Ofta är det bra att göra något konkret för att få lite paus i ångesten. Det handlar inte om att försöka dölja känslorna, utan om att förankra sig i stunden med lämplig mängd aktivitet. Det gäller att hitta aktiviteter som fungerar för en själv. Exempel på aktiviteter man kan göra är något kreativt som t.ex. måla, rita, sjunga eller spela spel, lösa korsord eller sudoku, gå på en promenad i frisk luft, yoga, tala med en vän eller titta på en bra film eller serie.

Om ångesten förekommer ofta och om det känns som att man inte kan hantera den är det mycket viktigt att söka hjälp. Hjälp finns att få hos oss, men också via t.ex. skolhälsovårdare, kurator, Krisjouren för unga, Folkhälsan och hälsocentralen. Vår rådgivningstelefon är öppen vardagar kl 9-16 och unga och unga vuxna har tillgång till 3 kostnadsfria besök. Bli inte ensam!

torstai 31. toukokuuta 2018

3 stora tack! - kampanjavslutning



2 månader har förflutit sedan 3 snälla ord-kampanjen startade. Som många processer är, har också denna process varit lärorik och tankeväckande. Allt gick inte som planerat inklusive lite besvikelse och något som blev ännu bättre än planerat.

Genast då vi startade kampanjen skrev vi naturligtvis våra egna 3 snälla ord/meningar och det var intressant att inse att det inte är en helt lätt uppgift för oss heller. Därför har vi under kampanjens gång uppmuntrat alla, oberoende kön eller ålder, att göra sin egen övning. Det är ingen skada av att göra den, men det kan vara en viktig utmaning och påminnelse.

Under alla föreläsningar som har skett inom kampanjtiden har vi bett eleverna skriva upp/tänka ut sina egna 3 snälla ord. Efter övningen har vi bett eleverna räcka upp handen för att markera hur svår man tycker uppgiften är. Nästan varenda en gång var det flest uppräckta händer för dom som tyckte att uppgiften är svår. Det väckte tudelade känslor hos oss. Det fick oss att känna att kampanjens tema är viktigt och att det behövs men samtidigt kändes det fel att så många har så svårt att känna igen sina positiva sidor och berömma sig själv. Men som sagt, vi vet själva att det inte är en lätt uppgift.

Vi är glada att vi genomförde kampanjen (som Ira hittade på en kväll i duschen :D ) och vi ser fram emot nya kampanjer någon gång i framtiden. 3 stora tack till våra samarbetspartners som deltog, till våra arbetskamrater som hejade och deltog och alla fina elever som deltog. Tack! <3






maanantai 23. huhtikuuta 2018

Kroppspositivismens budskap

Vi som i skolor talar mycket om medians, och nuförtiden speciellt sociala medians, effekter på vår kroppsbild och självbild har känt oss rätt nöjda då vi har lagt märke till kroppspositivismens framskridande. Temat väcker dock kritik, har vi noterat, och många anser att det finns vissa problem med rörelsen.




Vad är kroppspositivism? Wikipedia beskriver termen på följande sätt: "Kroppspositivism (eng. "body positivism", även "Body Image movement" eller "Body Activism") är en bred rörelse som hävdar människors rätt till sin kropp och uppmuntrar individens uppfattning att vara nöjd med sin kropp som den är."

Kroppspositivismen sprids efter en lång tid av förespråkande av självdisciplin, oändliga diskussioner om bantningsmetoder och evigt framhävande av den smala kroppsformen. Vi vänjer oss vid att se olika storlekars och formers kroppar i median. Istället för att man alltid presenteras med en möjlighet till negativt jämförande om man har tendens till det, har man allt mer möjligheter att hitta inspiration till acceptans.

På sociala median har rörelsen blivit allt mer synlig under året som gått. Delvis genom att allt fler vågar ta t.ex. bikinibilder oavsett form och storlek och delvis genom att många har valt att lägga fram "äkta" bilder som motvikt till noggrant planerade och poserade bilder. Syftet är att påminna alla oss tittare om hur lätt det är att ge en viss bild av sig själv och sitt liv vare sig det gäller vardag eller fest, ätande eller tränande, vikt eller utseende.

Kritiken då? Det vanligaste argumentet som ifrågasätter kroppspositivism är att det inte är sunt att förespråka övervikt, utan att man skall sikta på viktnedgång om man har övervikt och inte nöja sig med situationen som den är. Ja hälsan är viktig, onekligen. Men på en grund av självhat är det svårt att bygga något positivt på. Har vi inte alla rätt att vara, synas och tycka om oss som vi är? Man stöter ofta på tanken om att man antingen är smal och lycklig eller har övervikt och är olycklig. Kanske det är dags att vidga ut det lite? Enligt forskning är det inte heller endast personer med övervikt som har problem med kroppsmissnöje.

Inom Livslust-projektet är ett av våra föreläsningsteman hur man kan bli vän med kroppen och via en positiv kroppsbild också påverka självbilden positivt. Vi tänker och tror att det är mycket viktigt att man är sin egen vän och tar hand om sin fysiska hälsa, men också sin psykiska hälsa. Så många går omkring med en konstant tanke om att man borde ändra på sitt utseende så man kunde vara nöjd, så andra kunde vara nöjda. Ur vår synvinkel kommer kroppspositivismen som en värdefull påminnelse om att man inte behöver ändra på sitt utseende för att vara tillräckligt bra, för att duga och för att vara värdefull.



keskiviikko 4. huhtikuuta 2018

3 snälla ord - en kampanj för alla!



När man arbetar inom ätstörningsvården och den förebyggande verksamheten kan man stöta på olika sorters fenomen. Ibland är det något tillfälligt, som en trendig diet många vill följa. Ibland är det något vi stöter på gång på gång.

Något vi har reagerat på i större utsträckning är hur vanligt det är både bland unga och vuxna att man har svårt att känna igen sina positiva sidor och styrkor. Negativa sidor och utmaningar kan man däremot ofta räkna upp fler än en. 3 snälla ord-kampanjen är vårt försök att uppmuntra unga och unga vuxna (och äldre också!) att ta vara på sina goda sidor.

Så vad gör man helt konkret för att delta? Skriv upp minst 3 snälla ord, eller meningar, som beskriver dig. Om du vill delta inom sociala median kan du tagga kampanjen #3snällaord i samband med en bild av din lista på Instagram. Om övningen är utmanande är det ett klart tecken på att du behöver mer övning, så repetera!  <3

Kampanjtiden är april-maj 2018.


tiistai 13. helmikuuta 2018

"Det gör fortfarande ont när jag tänker på alla ord jag fick höra om mig själv, ord som fortfarande ekar inom mig"

Vi talar och skriver mest om förhållandet till mat, vikt, kroppsbild och motionerande, men vardagen innehåller många andra element som påverkar en persons välmående. Något vi vill lyfta fram i detta inlägg är mobbning. Citatet i rubriken kommer från en artikel där Hanna Lanquist berättar om sina erfarenheter som mobbad. Beskrivningar som säkert allt för fler kan känna igen sig i, från smärtsamma ord till stark skam.

Mobbning finns i många variationer. Friends.se definition är följande: "Med mobbning menas upprepade kränkningar mot en person under en längre tid. Det finns många olika sorters mobbning - fysisk, psykisk eller verbal mobbning". Enligt Friends.se är verbal mobbning den vanligaste formen vilket då brukar innebära negativa kommentarer.

En av orsakerna till att vi upplever att vi ska lyfta fram detta med mobbningen är att det är så vanligt bland personer som insjuknar i en ätstörning. Mobbningens spår är tydliga, såren ofta djupa och ärren finns så länge. Det som för en som mobbar, och en som ser på utan att blanda sig i, kan upplevas som skämtande och roligt kan bli den andras mardröm i åratal. Som behandlare känner man sig alltid lika ledsen när man hör en människa beskriva vilken mardröm skoltiden har kunnat vara för den som har blivit mobbad.

Mobbning är mycket mer än dåliga skämt eller att lite retas. Förutom i skolan förekommer mobbning i många andra sammanhang och även efter barn- och ungdomstiden. Mobbning är traumatiserande och objektet är lika mycket av ett offer som någon som råkar ut för ett slumpmässigt våldsdåd.

Som klasskamrat, medmänniska, förälder och lärare har man ansvaret att ta tag i mobbningen när man vet, eller tror, att det förekommer. Och till dig som är eller har blivit mobbad - bli inte ensam, sök hjälp!




keskiviikko 17. tammikuuta 2018

Bästa nyårslöftet är inget löfte?




År 2018 har kommit igång och då passar det in med lite fundering kring nyårslöften. På basen av det man läser på sociala median är det något som håller i sig, vanan att göra nyårslöften. Nyårslöften hänger ofta ihop med temat "jag ska ta mig själv i kragen", på ett eller annat sätt. Men ökar det på hälsa och välmående egentligen?

En enorm del av nyårslöftena fokuserar på utseende, hälsosamt ätande, vikt och prestationer. Vi vill inte påstå att det alltid är skadligt, men vad löser dessa mål egentligen, om det inte är baserat på hälsoskäl? Den fortfarande populära självdisciplinen är bara en så svår grund att bygga något bestående på. Många går och ältar på känslor av skam, skuld och otillräcklighet när man "igen har misslyckats", när man har haft stora hopp om att börja äta hälsosamt och gå ner i vikt. Så åter igen kan man fråga sig hur lycklig man blir när det gäller nyårslöften av denna sort.

Kan det hända att det bästa löftet är att man inte ger nyårslöften? Och samtidigt kan man ta små steg åt hälsosammare håll vilken dag som helst. Grunden man bygger på är säkerligen en mycket viktig del i helheten. Det är en stor skillnad mellan en utgångspunkt som fokuserar på utseende och en som fokuserar på inre välmående. Vill man göra nyårslöften kanske man kan överväga en variant där man försöker ta hand om att man vilar tillräckligt, gör sådant man njuter av och vara snäll med sig själv. Hur än du gör, satsa på insidan!