Kroppspositivismen sprids efter en lång tid av förespråkande av självdisciplin, oändliga diskussioner om bantningsmetoder och evigt framhävande av den smala kroppsformen. Vi vänjer oss vid att se olika storlekars och formers kroppar i median. Istället för att man alltid presenteras med en möjlighet till negativt jämförande om man har tendens till det, har man allt mer möjligheter att hitta inspiration till acceptans.
På sociala median har rörelsen blivit allt mer synlig under året som gått. Delvis genom att allt fler vågar ta t.ex. bikinibilder oavsett form och storlek och delvis genom att många har valt att lägga fram "äkta" bilder som motvikt till noggrant planerade och poserade bilder. Syftet är att påminna alla oss tittare om hur lätt det är att ge en viss bild av sig själv och sitt liv vare sig det gäller vardag eller fest, ätande eller tränande, vikt eller utseende.
Kritiken då? Det vanligaste argumentet som ifrågasätter kroppspositivism är att det inte är sunt att förespråka övervikt, utan att man skall sikta på viktnedgång om man har övervikt och inte nöja sig med situationen som den är. Ja hälsan är viktig, onekligen. Men på en grund av självhat är det svårt att bygga något positivt på. Har vi inte alla rätt att vara, synas och tycka om oss som vi är? Man stöter ofta på tanken om att man antingen är smal och lycklig eller har övervikt och är olycklig. Kanske det är dags att vidga ut det lite? Enligt forskning är det inte heller endast personer med övervikt som har problem med kroppsmissnöje.
