måndag 21 november 2016

Sifferfällan - hur mycket behöver vi fundera på kalorier och kilogram egentligen?



När det gäller ätstörningar är det ytterst vanligt att siffror har en mäktig roll. Den som lider av en ätstörning funderar på siffror dag ut och dag in. Någon räknar frenetiskt kalorier, en annan går på vågen flera gånger om dagen. Det blir som om siffrorna skulle sitta i högsta domstolen och avgöra vem som är bra, aktiv och duglig. Men det gäller inte endast allvarliga ätstörningar, det är i allmänhet rätt vanligt att man försöker reglera sitt ätande och sin kropp och siffror känns ju trygga för det ändamålet.

Men när man faktist funderar på det, med eftertanke, är det verkligen där vårt människovärde ligger? Kilogram, några siffror som berättar om hur mycket vår kropp väger och kalorier som beskriver hur mycket energi det finns på en tallrik. Det är något så väsentligt som faller bort. Vad annat kan din kropp erbjuda än några siffror? Vad möjliggör din kropp, vad kan du se, känna och göra tack vare din kropp? Varför blir kroppen en fiende då den egentligen strävar efter att vara en vän? Och vad annat finns på din tallrik än en rad siffror i en viss ordning? Maten, som ger oss energi att gå i skola, att gå på hobbyn efter skolan, att jobba, att träffa vänner. God mat, njutningsfull mat, en fräsch sallad med halloumi och jordgubbar på sommaren eller en härligt mustig gryta på hösten. Varför blir detta mindre viktigt?

Det är helt klart att det finns situationer då det är befogat att man uppföljer kaloriintag och vikt, men för övrigt är det värt att stanna upp och fundera om siffrorna har tagit övergrepp i ditt liv. Stoppa undan vågen och bjud kroppen på lite avslappning. Köp den nya yoghurten du önskat smaka på, och smaka riktigt med eftertanke och glöm bort att det finns siffror på burken. Istället för att fundera på när och hur mycket du får äta, känn efter när din kropp behöver näring. Ät, njut, känn efter när mättnadskänslan når dig. Lär känna det fina system kroppen erbjuder för regleringen av ätandet. Fortsätter du på sifferstigen kan det hända att du upptäcker att du aldrig riktigt kommer fram.

tisdag 8 november 2016

Att bli hörd och förstådd - om att få vård på sitt modersmål



Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne kontaktade oss fem år sedan på grund av oro över minskade resurser inom svenskspråkig ätstörningsvård i huvudstadsregionen och så föddes vårt samarbete.

En ätstörning påverkar en människa mycket helhetsmässigt. Från det fysiska till det psykiska till det sociala. Man sjunker in in en slags ond cirkel, en dimma, i något som känns som en återvändsgränd. För att komma ur denna situation behöver man mycket stöd och oftast en utomståendes hjälp, bördan blir mycket tung om man är ensam med sin ätstörning.

När man väl når vården är det mycket mer än en allmän språkfråga, vilket språk man vårdas på. Det är klart att många av oss förstår och talar riktigt bra finska, kanske man upplever sig som helt tvåspråkig och inte tycker att det är så avgörande vilket språk man vårdas på. Men samtidigt är det många som har svagare eller till och med riktigt svag finska och då blir det speciellt viktigt att man får tala ut på sitt modersmål.

Såhär berättar Ellen* om sina upplevelser av att vara svenskspråkig på en finskspråkig avdelning:
Jag vårdades tidigare på en finsk avdelning och fick uppleva att inte bli förstådd. Min finska var på en ja/nej nivå och jag kunde verkligen inte uttrycka hur jag mådde. Det här ledde förstås till många missförstånd och jag kunde inte be om stöd i den jobbigaste perioden i mitt liv, då jag som bäst behövde det. Jag upplevde det som svårt att det ibland behövdes flera skötare för att försöka lista ut vad jag menade.

Med tiden kan man såklart lära sig att prata ett annat språk, men att få med känslorna är svårare. När jag talar finska kan jag inte uttrycka mig på ett levande eller beskrivande sätt och jag säger bara det absolut nödvändigaste. Man ser mer av vem jag egentligen är när jag får prata svenska. Jag kan inte heller berätta om mig själv eller jobba med mina känslor på ett språk där jag inte hittar ord till att beskriva det jag känner.

Ätstörningsvården fokuserar naturligtvis en del på ätandet och vikten är också en del av helheten, men psyket är i en mycket viktig roll och där ingår tankar och känslor och uttryck för dem. Om man inte har ord på rätt språk för att beskriva den inre stormen är man i en ganska svår position. Det är många stora små detaljer och nyanser som kan tappas bort på vägen. Har man inte ord till att uttrycka sig är det inte helt lätt att känna sig hörd heller.

På Ätstörningscentrum kan vi erbjuda tre kostnadsfria besök åt svenskspråkiga unga och unga vuxna. Övrigt är svenskspråkiga i alla åldrar välkomna. Man har möjlighet att träffa någondera av oss sjukskötare, Julia eller Ira, eller näringsterapeuten Riikka. Vi har även en svenskspråkig psykiater, Stefan, till vårt förfogande. Om du har frågor om ätstörningar eller vill beställa tid kan du kontakta oss på numret 050 522 0077 måndag-fredag kl 9-16.



*namn ändrat